Home.

It’s not that I don’t like it here, it’s just that I’m getting pretty home sick. Well, not so much home sick as Jakob-sick. If he were here, I wouldn’t want to go home for quite some time. India has so much to show and my time here is very limited (and super scheduled!).

But on early Sunday morning, I’m heading back to Sweden. And I really look forward to that.

 

Men, orka.

Jag har ringt en halv million samtal (eller, ja, kanske fem) och inte uträttat något vettigt. Vad är det för folk som inte svarar efter kl. 15.00, vad har de för arbetsdagar egentligen… Imorgon måste jag nog försöka styra upp det här med körskola också – herre gud, tänk att jag ska sitta bakom en ratt? Jag som knappt kan gå på en trottoar utan att göra mig illa.

Jakob städar, sorterar, diskar och är allmänt duktig. Jag… ligger på sängen med datorn på magen.

 

Sambo.

Men ÅH. Det är så himla tråkigt att inte ha Jakob här! När jag ligger och läser vill jag att han ska ligga brevid mig och läsa, när han sitter vid datorn vill jag smyga fram och smygtitta på vad han håller på med. Det är så härligt att alltid ha någon att prata, skratta eller gråta med. Någon som kramar om en och förser en med alla pussar man behöver. Någon som lyssnar på ens, ibland helt korkade eller ogenomtänkta, dravel; som nu när jag blir irriterad på att Oprah så fullständigt objektifierar Hugh Jackman på ett sätt som inte skulle vara acceptabelt om det handlade om en kvinna.

Jag vill ha tillbaka min bästa vän.

 

Sömntuta.

Meh. Jakob lyckades med konststycket att somna kl. 20.17. Och nu, drygt två timmar senare, har jag läst alla bloggar jag orkar läsa – inklusive kissie, blondinbella, storstadspojken, kenza och mogi – min hjärna kommer snart att överge mig för någon bättre behövande. Detta för att jag inte vill tända lampan så att jag i alla fall kan läsa en bok. Så nu sitter jag på det kalla badrumsgolvet och skriver det här (när jag blir stor, på riktigt, ska jag ha en lägenhet som har mer än ett rum).

Jag är vanligtvis grinig på kvällarna, jag är helt oförmögen att vara vaken sent på natten och jag blir jättesur (och väldigt elak) om någon väcker mig precis när jag har somnat. Det är så typiskt att vi inte kan hålla oss vakna samtidigt! Äsch, jag får väl sitta inne i badrumet och läsa istället…

Edit: Jag tror Jakob kan läsa tankar i sömnen, eller så blev det tomt i sängen när jag försvann ut till badrummet. Hur som helst så hade han vaknat när jag gick tillbaka till sängen och så kollade vi på två avsnitt av Bones.

 

Whatever you like.

Emily Shaw

Den här helgen har hittils varit precis den sortens helg som jag har behövt och längtad efter. Jag har varit ute med fina vänner och tagit några öl, jag gick ut med två rara klasskamrater helt spontant, jag har fått vara vaken tills jag blev trött och sova tills jag var utvilad. Jag har tagit en lång promenad och fått träffa en av mina absoluta favoritpersoner.

Idag vill jag äta en stor skål Mac n’ Cheese (sådana riktiga, du vet, i helt neon orange), ta en promenad med älskade Jakob och sen hoppas jag att vi orkar gå och titta på Liljevalchs vårsalong. Det skulle vara ett avslut på den här helgen helt i mitt tycke.

 

Five more minutes?

Simona Cordero

Åh. herre. gud. Det är ju helt omänskligt tidigt och då har jag ändå varit uppe sen kl. 05.00. Älskade Jakob ligger kvar i sängen, djupt under täcken och överkast; jag vill inget hellre än att krypa ner bredvid honom igen.