March 2009


sunshine-003-pola

Det är svårt att ta kort på solen, kanske för att den inte är av denna värld. Hur som helst bär jag solglasögon idag och tar glada kliv i blommiga skor!

blister-010-polaI have two sores on the inside of my bottom lip. I like to claim it’s some sort of auto-immune disease. Jakob claims I’m silly. Granted, he may have a point. I occasionaly (read: often) accidentally (read: like the clutz I am) bite the inside of my mouth. Which turns into weird sores that hurt when I eat tomatoes.

var-018-pola

Om omvärlden vägrar förse mig med vårtecken då får man väl fixa det själv. Eller ja, i det här fallet är det mamma som skänkt mig detta vårtecken. När jag fick dem var de väldigt små och se så de växt! Jag är usel på att sköta växter och klarar bara av att ta hand om sånt som inte kan dö (som plast). Men de här är verkar trivas vad jag än gör. Sånt uppskattar jag!

Det är inte mycket tid kvar nu, två månader. Sen är jag sjuksköterska. Fast jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Valet var aldrig självklart, snarare slumpmässigt. Det blir nog bra även om jag inte haft en livslång dröm om att vårda och rädda som vissa i min klass verkar ha. Trots detta vet jag att jag kommer att vara bra på mitt jobb, jag kommer trivas och tycka om mina arbetskamrater och min arbetsplats. Jag kommer ändå vara duktig och glad när jag jobbar, man behöver inte vara Florence Nightingale för att kunna vårda.

Jag tänker att jag får hålla mig kvar så länge det funkar, så länge det inte orsakar daglig ångest. För om det händer, då är det inte värt att hålla sig kvar. Men jag har redan börjat planera för mer studier för jag har kanske inte lust att vara sjuksköterska hela livet (det måste vara tillåtet att tycka så) – kanske några terminer social antropologi, sen magister i global hälsa. Jag tycker bättre om studier än jobb, men man kan ju inte vara evig student. Eller?

Blir det… blir det en infit då? Det låter ju på gränsen till oanständigt. Nu när jag har återvänt från affären, står Jakob och fixar frukost (croque monsieur) och jag har nu inga planer på att lämna lägenheten, i alla fall inte på ett bra tag. Dessutom är det bara grått och värdelöst ute.

sat-006-polaSå jag satsar på peppgröna shorts från amapp, grå ribbad topp från h&m, svarta strumpor och rosett i håret för att hålla luggen ur ögonen.

Klunk efter klunk försöker jag förgäves känna smaken av den där grapefrukten som mannen på Systembolaget pratade om.

Jag är oförskämt dålig på att hantera ensamhet. I teorin kan jag ibland längta efter den, att sitta själv hemma och läsa eller rita eller ta en längre promenad. Men i verkligheten är ensamheten och jag inte alls särskilt skapta för varandra. Oftast lägger jag mig och försöker tvinga bort den med sömn och hoppas att något roligare väntar när jag vaknar. Och när det blåser som det gör idag, då vill man knappast sätta näsan utanför dörren, än mindre ta en promenad.

Jakob jobbar. Så jag får väl fördriva tiden i mjukisbyxor med vin och Americas Next Top Model cycle 12.

Jag ska njuta av de kommande tre dagarna. Bara så ni vet! Igår hade jag mitt sista examinationsseminarium i geriatrik och idag klarade jag av min resttenta i akutmedicin. Så nu känns det verkligen som att jag kan och får slappna av! Ja, i alla fall fram till måndag då jag börjar på kursen om kvinnors & barns hälsa. I och för sig så skulle jag verkligen kunna börja på min uppgift inför Global Health men det är svårt att hitta motivationen när uppgiften ska vara inlämnad 11 Maj.

Snart ska jag gå och diskutera min ekonomi med min bankkvinna, hoppas hon säger saker som gör mig glad!

Sen ska jag dricka öl. Eller vin.

Next Page »